Att veckohandla, som gårdagens inlägg handlade om, sparar både tid, energi och pengar är ju kanon, men vad kan jag som konsument påverka när jag väl är i butiken?
Någon klok person uttryckte det så här: Man bör handla efter säsong, lokalproducerat och ekologiskt! Hur gör man då det i praktiken?
Idag kan vi köpa de flesta typer av livsmedel året runt. En del av säsongen kan varorna vara producerade i Sverige medan de andra delar av året är importerade. Ibland skulle det kanske vara klokt att välja bort en del varor under vissa delar av året. De importerade vintertomaterna är faktiskt ofta rätt tråkiga!
Vissa varor har jag i princip alltid ratat i butiken. Jag är t.ex. rabiat motståndare till fransk yoghurt. Inte för att jag inte kan tänka mig att äta fransktillverkad yoghurt. Det gör jag mer än gärna, när jag är i Frankrike. Men varför ska jag äta fransk yoghurt i Sverige när det faktiskt finns svensk yoghurt som är helt ok. Det är märkligt att det ens kan löna sig att transportera varor på detta sätt kors och tvärs kontinenten. I vissa fall kan vi inte hitta lokalproducerade alternativ utan varan är alltid importerad, t.ex. ris och bananer. Vad man kan fundera kring då är i vilken omfattning man handlar dessa varor. Finns det andra alternativ, t.ex. pasta och äpplen, med kortade resväg till butiken.
Utbudet av ekologiska och även rättvisemärkta produkter har verkligen ökat de senaste åren. Mjölk är en av de varor där jag länge valt ekologiska alternativ, även ägg i perioder. Tyvärr är ägg en vara där snålheten segrar ibland, även om de ekologiska faktiskt är mycket godare. Priset är tyvärr ofta det dubbla! Kostar det, så smakar det …
Nog med teori, vad gjorde jag för val den här helt vanliga januariveckan? Det fanns 37 unika poster på mitt kvitto, varav 9 var ekologiska. Utrymme för förbättring alltså! Jag försökte att köpa svenskatillverkade varor i den mån det gick. De importerade tomaterna, gurkan och paprikan kunde jag kanske ha struntat i. Ett plus för att tomaterna trots allt var ekologiska!
De ekologiska inköpen var: mjölk, ägg, tortillabröd, vita bönor, kidneybönor, mjöl, färska tomater, pasta, balsamvinäger
Veckans svåra val i butiken: Skulle köpa burktomater och hamnade i valsituationen ekologiska tomater i plåtburk eller vanliga i pappersförpackning. Jag gillar inte att slänga plåtburkar i soporna, så jag köpte pappersvarianten. Rätt eller fel? Jag skulle kanske källsortera soporna istället? Hm, ämne för ett inlägg någon annan dag …
Snålheten får aldrig segra. Frågan är inte varför de ekologiska äggen kostar dubbelt så mycket, utan varför de konventionella kostar hälften så mycket.
Ärligt talat, när jag måste välja mellan att lägga några extra slantar på att ett självmedvetet djur (som upplever lycka och lidande, precis som människor) ska få en dräglig tillvaro, och att spara dessa pengar (för att lägga dem på något annat, kanske chips?) är valet väldigt enkelt. Mat ska kosta det det kostar, punkt slut. Anledningen till att ekologiska ägg är dyra är för att djuren INTE staplats i burar där var höna får 4,3 kvadratdecimeter att röra sig på, eller där de sluppit själva buren, men ändå tvingats tillbringa hela livet i en fönsterlös lada med lika mycket yta som de hade fått i en bur.
Jonathan Safran Foer har i sin bok ”Äta djur” gjort ett försök att sätta sig i burhönans position. Han skriver såhär: ”Föreställ dig att du stiger in i en knökfull hiss. Det är så trångt att du inte kan vända dig om utan att stöta emot (och reta upp) din granne. Hissen är så överfull att du ofta lyfts från golvet. Det är i och för sig en smärre välsignelse eftersom det sluttande golvet är av ståltråd som skär in i fötterna på dig. Efter en tid mister alla i hissen förmågan att verka för gruppens bästa. Vissa blir våldsamma, andra galna. Några blir i brist på mat och hopp kannibalistiska. Det ges inget andrum, ingen frist. Det kommer aldrig någon hissreparatör. Hissdörren öppnas bara en gång, mot slutet av ditt liv, när det är dags att färdas till den enda plats som är ännu värre (se SLAKT och STCKNING).”
Detta tål att tänka på nästa gång det ska väljas vilka ägg som ska köpas hem.
För övrig tror jag att något bör tilläggas i formuleringen om hur man bör handla: ”Man bör handla efter säsong, lokalproducerat, ekologiskt och med eftertanke!”
Vi har väl åtminstone en skyldighet att veta vad det är vi stoppar i oss?
Det ska tilläggas att 40% utav Sveriges värphöns sitter i burar, medan 6% är ekologiska och resten är ”frigående”.
Martin, du vänder elegant på frågeställningen. Ja, man kan ibland undra över mat som är extremt billig. Vad har man tullat på då?
Tyvärr är nog valet svårt ibland att väga den kortsiktiga besparingen på inköpet mot den långsiktiga miljöbesparingen, särskilt om hushållskassan är begränsad. Då måste man kanske prioritera vilka ekologiska varor man väljer. Själv väljer jag så gott som alltid t.ex. ekologisk mjölk. Och denna gången köpte jag också de ekologiska äggen! Har du några tips om hur man kan prioritera?
Jag vet faktiskt inte. Jag lever ju under existensminimum på mitt futtiga CSN, så nästan allt jag har kvar efter hyra går till mat (fast jag köper ju inte kött, så jag sparar pengar på det).
Jag köper 100% ekologiskt, så mycket närproducerat jag kan, och ifall varan inte produceras i Sverige, så mycket Fair Trade jag kan.
Det finns dock en del grejer jag brukar tänka på:
– Låt basvaror och grönsaker stå för den stora delen av måltiden.
– Ska man äta djur till sina grönsaker, ska man se till att satsa på kvalité istället för kvantitet. Ät mindre och bättre kött.
Naturskyddsföreningen säger emot sig själva när de å ena sidan säger att kött är det livsmedel som innebär den överdrivet största påfrestningen på miljön, och å andra sidan rekommenderar Medelsvensson att ha ”en vegetarisk dag i veckan”. Industriell köttproduktion är per definition skadlig för miljön, och man tycker ju att åtminstone Naturskyddsföreningen kunde stått på sig lite mer.
Det är inte dyrt att handla ekologisk och hälsosam mat så länge man inte äter ofantliga mängder kött. Man ska inte köpa gängse argument om att man får ”proteinbrist” om man inte äter kött, eller att man blir sjuk eller mår dåligt av att avstå. Faktum är att vegetarisk kost är minst lika näringsrik som kost som innehåller kött (den vegetariska tillfredställer människans, även den idrottandes, proteinbehov med råge).
Om vi inte måste äta kött (i synnerhet inte tre gånger om dagen, sju dagar i veckan) för att få i oss det vi behöver, varför då fortsätta äta det? Varför äta det alls? Och om vi inte har RÅD att köpa kött från djur som levt någorlunda värdiga liv (jag talar alltså om de ekologiska och KRAV-märkta) så BORDE VI INTE ÄTA KÖTT.
Det billiga konventionella köttet är bara SKENBART billigt. När vi tar med lite fler grejer i beräkningen, bland annat miljöförstöringen, pandemirisken (jag menar bla. extremvirulenta typer av fågelinfluensavirus och svininfluensavirus, för att inte tala om vilken grogrund djurfabrikerna är för antibiotikaresistenta bakterier), djurens välbefinnande, det faktum att de svenska djuren är uppfödda på sojafoder som odlats i skövlade regnskogar av exploaterade brasilianska bönder, sätts köttet i ett annat perspektiv. Då är konventionellt kött helt plötsligt oerhört dyrt (för att inte tala om oerhört oetiskt). Att vi som konsumenter hejar på och apploderar köttindustrin genom att fortsätta köpa det billigaste köttet vi kan hitta är ett brott mot framtida generationer (och inte minst djuren). Köttindustrin utgör ett lysande exempel på en brist hos den fria marknaden. Den har nämligen svårt att sätta ett pris på miljön. Den kan inte sätta en prislapp på lidande hos djuren. Och den kan inte göra annat än att ge människor vad de vill ha – i det här fallet billigt kött.
Fotnot: när jag passerade köttet i Coop extra-butiken häromdan noterade jag att en konventionell hel kyckling kostade 30 kr/kg medan en KRAV-märkt kostade 234 kr/kg. Det säger en hel del om människors uppfinningsrikedom när det kommer till att producera kött billigt. Och det är en garanti på att trettikronorskycklingen hade ett riktigt helvete innan den mördades.
Det känns ännu bättre nu att antalet vegetariska dagar denna veckan utökades från 3 till 4!
Det ska kanske tilläggas att i många fall så är prisskillnaden mellan en konventionell och en ekologisk vara inte jättestor. Jag gjorde en prisjämförelse för färsk pasta och för 500 gram (2 paket), som behövs till en middag till oss, så skiljde det 6 kr. Det känns helt ok för mig!
Ang fransk yoghurt: Läser du innehållsförteckningen på dem innehåller de huvudsakligen skummjölspulver, medan svensk yoggi innehåller mjölk, grädde och smaksättare — + ett och annat e-nr, naturligtvis, men den är i alla fall baserad på sådant som man gör yoghurt av.
I övrigt håller jag med om att hetsen efter billig mat idag är helt uppåt väggarna. Mat som var lyx på 80-talet är idag vardagsmat. Och för att maten ska bli billig ratar folk svenskproducerat och köper kött från djur som vi inte vet hur de har hållits, och där köttet sen färdats tvärs över hela jordklotet istället. Bakvänt ur alla synvinklar, tycker jag.
Jag försöker köpa ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt, men helt ärligt blir jag misstänksam på matvaror (vanliga, svenska) där det ekologiska alternativet kostar mer än dubbelt så mycket som det vanliga.
Transporter måste vara billigt eftersom det lönar sig att hålla på så där. Man önskar ju att det fanns ett större helhetstänk där man väger in fler faktorer än bara pris!