Att tvätta strumpor är inte direkt det roligaste jag vet. Särskilt trist är det att para ihop dem och mysteriet med alla udda strumpor känns lite tröstlöst. Vart tar makarna till dessa vägen egentligen?
Men istället för att reta mig på udda strumpor har jag bestämt mig för att välkomna dem. Hemligheten är att köpa många par likadana och helt enfärgade strumpor. Då går det ju att rensa ut strumporna en och en när de blir slitna och får hål på sig. Och skulle en strumpa försvinna så är det inte lika illa som när en strumpa tillhörande ett mönstrat unikt par försvinner. För då kan man lika gärna skrota den kvarvarande också. Med många likadana strumpor så nöter man helt enkelt upp strumporna successivt och sparar de udda strumporna tills de behövs igen och får en ny make.
När det nu senast började det sina i strumplådan så jag passade på att köpa en hög med svarta strumpor av bambu. Mjuka och sköna och förhoppningsvis också hållbara.
Nytillskotten i strumplådan