Som varande en riktig fryslort som gärna har på mig lager på lager har fleecen varit en välsignelse. Mjuk, gosig och varm, men ack så miljövidrig har jag insett. De små partiklarna som lossar i tvätten går rakt igenom alla reningsverk och ut i våra vattendrag för att slutligen ätas av fiskar och andra organismer. Så hela idén med fleece som en återvinningsprodukt faller därmed.
För att hålla mig varm så gäller framöver bara naturmaterial. Men det är inte helt enkelt att göra bra val. Bomull är som bekant en riktig miljöbov om den inte är ekologiskt odlad. Oavsett behöver bomullsodlingarna enorma mängder vatten. Bambu kommer starkt som alternativ till bomull, men produktionen kräver en hel del kemikalier. När jag senast köpte mig en kofta föll valet på en ullkofta. Ull som material är dock inte heller oproblematiskt. Idag är ullproduktion och köttproduktion i stort sett separerade. De svenska fåren föds upp för köttets skull och ullen tas oftast inte till vara eftersom det finns fårraser i andra länder som är optimerade för ullproduktion. I framställningen av ulltyger används det också ofta en hel del kemikalier. Så frågan är hur miljövänlig min nya kofta är? En mycket positiv sak med yllekläder är i alla fall att de inte behöver tvättas så ofta. Det räcker i regel att vädra dem för att de ska vara fräscha igen.
Mysig ullkofta. Varm och god? Ja. Miljövänlig? Vet ej …