Bortsett från lite brödbilder på Instagram är jag rätt tyst om mitt bakande nuförtiden. Det beror absolut inte på att jag inte bakar. Jag bakar med samma glädje nu som för snart fyra år sedan när jag upptäckte surdegens magi. Och jag bakar lika ofta, en till två gånger per vecka beroende på hur många jag ska ”försörja” med mina bak. Min dotter och min mor är stående ”kunder” och det blir också en hel del presenter att ta med när vi är bortbjudna.
Igår höll jag för första gången en baklektion i samband med att vi bjöd goda vänner på middag. Jag hade förberett med att sätta surdegen på morgonen och på kvällen satte vi deg, bulkjäste och bakade ut. Själva gräddningen hann vi dock inte med innan det blev dags för gästerna att gå hem. Men dagen efter fick min läraktiga elev sitt fina bröd. Så kul att vi surdegsbagare bara blir fler och fler!