Inom mig pågår alltid en kamp mellan samlaren och minimalisten. Jag har under åren samlat på mig en hel del saker och är alldeles för långsam i processen att sortera ut. Det finns helt klart en liten stenåldersmänniska inuti mig. Jag kan inte gå på en promenad i en skog utan att spana efter något ätligt. Jag samlar på mig saker som kan vara bra att ha, både ätbara, bruksföremål och upplevelser som tar plats, som t.ex. böcker. Samtidigt så gillar jag inte alla prylar och framför allt inte den tid de tar från annat jag vill göra. Och det pågår en utrensning hemma i resan mot minimalism, om än i ganska långsam takt. Bästa sättet att underlätta är förstås att handla nytt så lite nytt som möjligt. Lätt sagt men svårt att leva upp till i jultider.
Läste precis ett inlägg på FB om en amerikansk minmialist, Joshua Becker, blev intresserad och började läsa lite på hans site, Becoming Minimalist. Han har bl.a. ett intressant inlägg om hur vi vuxna skapar barns förväntningar kring julen. Själv har jag den tiden bakom mig men har många vänner och kollegor som just nu kämpar inför julen med att komma på julklappar, tillräckligt många, tillräckligt dyra, vara rättvis, etc, … Becker har ett lite intressant recept. Ge barnen en sak de vill ha, en sak de behöver och en upplevelse de delar med resten av familjen. I like!
Barns förväntningar kring julen: http://www.becomingminimalist.com/great-expectations/