Dags att reflektera lite över hur man kan tvätta på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Jag har glädjande nog, utan att ens tänkt på det, tvättat miljövänligt i ett avseende i många år redan. Det tvättmedel jag använder är klassat som ”Bra Miljöval” av Naturskyddsföreningen. Där hade jag verkligen ingen koll alls, tur att det var på rätt håll … Övriga saker som jag försöker tänka på är att:
- Tvätta fulla maskiner och inte på högre temperatur än nödvändigt.
- Inte använda sköljmedel om det inte absolut behövs. Yllekoftor är ett sådant undantag.
- Inte torktumla i onödan. Här måste jag erkänna att jag syndar … Ska försöka att bli bättre på att hänga ut tvätten när det blir bättre väder.
- Inte överdosera tvättmedlet.
- Man måste inte alltid tvätta. Ibland räcker det att vädra ett plagg.
Annars har vi haft ett lite okonventionellt sätt att hantera familjens tvätt. När våra ungdomar började komma upp i yngre tonåren tröttande jag ut när tvättberget växte. Att sortera hundratals nästan likadana strumpor är inte kul …
Sagt och gjort, vi införde en ny ordning: var och en tvättar sin egen tvätt. Många har under årens lopp undrat över om och hur vi fick det att fungera. Det har faktiskt fungerat mycket bra. Resultatet är att alla tre ungdomarna är mycket duktiga i tvättstugan. Sonen som har flyttat hemifrån kommer inte hem till mamma med tvätten. Han vet att det inte är lönt. Jag kommer ju inte att tvätta den åt honom.
Givetvis har vi inte drivit detta till sin spets. Vissa saker måste ändå samordnas, som tvätt av lakan och handdukar, likaså specialtvätt. Men det löpande har var och en fått klara på egen hand.
Finns det några nackdelar med vår lösning? Ja, ibland har det förstås tummats på att köra fulla maskiner och det har hänt någon enstaka olycka med fel temperaturval också. I dessa avseenden har vi inte handlat fullt miljövänligt. Men jag antar att om inte ungdomarna fått lära sig detta hemma så hade de gjort misstagen när de flyttade hemifrån istället. Duktiga har de blivit! 🙂