Potatis hör till det enklaste man kan odla. Och jag gillar som bekant det enkla, det som inte kräver så mycket passning och som man knappt kan misslyckas med. Alltså odlar jag potatis varje år. Fyra pallkragar blir det numera, två med en tidig sort och två med en senare sort. På så sätt har vi potatis från midsommar fram till september/oktober.
I år valde jag två för mig helt nya sorter, den tidiga Pink Gypsy och den lite senare Arran Victory. Jag handlade hem sättpotatisen (4 kg) i början på mars vilket var ovanligt sent. Sättpotatisen fick ligga framme och förgro innan jag satte ut dem 8 april. I mitten på maj hade den kommit igång ordentligt. Jag täcker potatisen med gräsklipp för att skydda mot solljus och samtidigt få lite extra näring.
Första omgången potatis skördade jag lagom till midsommar enligt plan. Blev minst sagt chockad när jag grävde upp den. Förvisso heter den Pink Gipsy, men denna var verkligen pink på riktigt. Intressant var att sättpotatisen var helt vanligt brun i skalet så jag tänkte inte så mycket på namnet då. Ännu mer intressant var att när potatisen är tillagad, kokt eller ugnsbakad, så är färgen försvunnen. Inuti ser potatisen helt normalt gul ut både när den är rå och när den är kokt.
Den sena sorten Arran Victory började jag skörda i början på augusti. Den har också lite spännande rosa färg, men är mera fläckig. De sista potatisarna tog jag upp nu i helgen. Jag har stödköpt vid ett par tillfällen när vi har haft stora middagsbjudningar, annars har vi klarat oss på vår egna fram tills nu. Och det känns gött!
Två nya sorter sättpotatis inhandlade i Fiskargatans trädgårdsbutik i Lund. Satta i jord 8 april
Ekologisk sättpotatis från Larsviken
Potatisen i mitten på maj. Jag täckodlar genom att ha ut gräsklipp i landen
23 juni, första skörden av Pink Gipsy, färgen chockade lite
Efter tillagning försvann färgen
Arran Victory skördad i början på augusti